Jag sitter på tåget och är det inte eld i elementen så är det kallt så att armhåret böjer sig som ett rö för vinden och längst ut i topparna glittrar is. Jag tog inte med mig en jacka till Stockholm eftersom det är mänsklighetens sista dagar ute och varför är det aldrig någon som tänker på mig och mina val och varför kan inte tåget anpassa sig till dem?Känn andra som du känner dig själv, och jag känner mig själv väldigt väl: jag har läst på folks skärmar sedan december 1978. Och när de snett bakom mig ser mitt skrivbord med kanske tvåhundrafemtio filer och bilder, jag känner inte skam eller så, jag vill bara hemskt gärna vara hemma där mitt skrivbord får vara sig själv ifred.Jag måste skriva två texter innan min veganska lunch kommer. En halvtimme, det kan gå, det ska gå, jag har gjort det förut.Men nu reser sig en kvinna i blommig klänning och snygga glasögon två rader framför mig.Hon ställer sig framför mig och tittar argt över mitt huvud, säger något till personen bakom mig och gör nästan en Ross Geller med händerna.Jag sliter av mig mina hörlurar som är brusreducerande, för brusreducerande, jag vill inte missa ett gott bråk!Kvinnan bakom mig pratar alltså i telefon och hon har gjort det så pass för högt att en till synes försynt person lackat ur och tagit en kula för laget som är vagn 1. Och här sitter jag med brusreducering, stänger själva livet ute och missar den goa uppstarten. Jag ville vara med från början!Jasmina och Elin hånade mig, hånade mig hårt när jag sa att jag hade köpt brusreducerande hörlurar. ”Åhh Malin har köpt brusreducerande hörlurar, ALLA hörlurar är brusreducerande.”Det är de inte, men jag vågar inte bråka med dem när de är så där. I par. Jag vågar inte bråka med Jasmina när hon är ensam heller.Men nu är mina hörlurar av och om det här är kvinnans sänkta tillsagda röst så förstår jag kvinnan i blommig klänning.Först pratar hon om att hon blev tillsagd och att hallå det här är inte en tyst vagn.Nej, men det är ju inte "skrik och gap och jag är den enda i världen som har ett möte i min lur"-vagnen heller.Hon är en föreläsare?Nu tar hon upp en annan föreläsare.”De tog in en känd föreläsare, Nils von … Nils van der Pohl? Han som har vunnit OS i … sport. Skridskor? Nej, det heter inte så, men något med skridskor.”Hon pratar en lång stund, lägger på och blir uppringd igen.Jag sätter på mig mina brusreducerande hörlurar tittar genom granskogen, blicken stannar i andra sidan världen. Undrar om de hörde henne där.Vågar jag publicera detta i realtid?Tänk om hon läser bloggen och tänk då om hon har klickat på den där RSS-knappen jag aldrig har förstått mig på.Man ska vara rädd om sina läsare.Jag tänker vad är oddsen.Tåget ankommer Nässjö.
