är som att halka i trappan och landa i en hög med bajs. Jag ligger stilla i bajshögen, det gör ont i svanskotan och till slut har jag vant mig vid lukten. Så jag stannar i skithögen och kommer inte vidare. Så kan det vara ibland. Vilken tur då att jag höll hårt i min dator i fallet och därför kan hitta det här. Ingen bajshög så långt ögat kan nå. Jag undrar hur det är att leva så. Att ha ett vackert badkar i mitten av rummet och ha saftkalas i trädets skugga. Välkommen in att lägga dig i badkaret och bli av med bajshögen på din kropp. När du har bytt om tar vi en kopp te i soffan.
