I går skickade jag tre texter och var nöjd med det men tänkte samtidigt att man inte ska gå runt och vara nöjd bara för att man sköter sitt jobb. Det är det lilla extra som ger njutning. Framför mig på golvet sitter lilla och Lasse. Lilla vill titta på Nickelodeon och Lasse vill se Bolibompa. "NICKELODEON!" "Nej, så länge vi har ett litet barn i huset så är det Bolibompa som vinner" Nu sätter han sig på lilla. "HAN SATTE SIG PÅ MIG" Jag måste laga mat men vet inte vad. Ingen kommer äta. I går åt "vi" grönsaker i ugn och till detta gjorde jag sås på gräddfil, hackad purjulök, mosad fetaost, ett par stänk tabasco, malen paprika och salt. Jag borde ha slängt i smått hackad tomat också, gör det om ni vill prova och berätta hur det blev. Idag har jag frossat i youtubeklipp med Bill O'Reilly. Tjugo minuter av mitt liv jag aldrig får tillbaka. Psyksjuka människa. Eller republikan som det heter i folkmun. Stora ligger i badkaret och har så gjort i en timme. Jag har aldrig varit med om en unge som älskar vatten såsom hon. När hon var fyra år tillbringade vi en vecka på Fuerteventura där vi frös röven av oss sex dagar av sju. Medan vi låg i solstolar och frös under hotellhanddukar badade stora i poolen tills hon var blå. En eftermiddag hade hon legat i minst två timmar när det var dags att gå tillbaka till rummet. "Nu är det dags att komma upp!" ropade vi varpå hon fick panik och började skrika hysteriskt. En tysk gubbe flög upp ur sin solstol, dök ner i poolen och simmade med dramatiska simtag mot stora där hon låg i sitt hörn av poolen och betedde sig. Skammen när vi förklarar för hjälten att hon bara är sur därför att hon måste gå upp. Skammen. Nu går jag och steker hamburgare eftersom lilla just sa: "Okej mamma, du får välja, pannkakor eller hamburgare" Frestelsen att säga: Då väljer jag nässelsoppa. Frestelsen.
