Så kom vi till vägs ände igår kväll. Alltid samma patetiska känsla. Två spåniga fån som ser på varandra från varsin del av soffan och undrar vad som ska hända nu. Vad ska vi göra? Vad ska vi titta på? Och framförallt: Vad ska jag göra utan Danny och hans mystiska sexighet? Låt oss summera Danny. Han är jätteflottig i sitt långa sjaviga hår. Han har alltid samma kläder, något himla HM-linne med någon himla Dressman-skjorta över. Jag kan ju inte vara säker men får en känsla av att han hatar duschar. När han inte super så röker han och när han inte röker så super han vilket ger vid handen: vidrig andedräkt. Han langar knark. Han skickar sin kompis att misshandla sin lillebror. Han klagar alltid på maten när han går på restaurang. Och ändå. Så rasande sexig. Det är något med utstrålningen. Förstår ni hur mycket utstrålning en människa måste ha när den måste tränga genom veckogamla lager av sprit och tobak och "sova i kläderna"? Och rösten. RÖSTEN. Läs en bok för mig Danny boy! Men nu är han synnerligen död. Dränkt och uppeldad och sprängd. Åh Danny. Om du inte har sett Bloodline (så var det ju himla synd att du ignorerade spoiler alert) så måste du se den. Jag ger den nio av tio. Det fanns ett par minimala luckor. Om betyget bara gällde skådespeleriet så blir betyget elva av fem
