Igår åkte jag och Gosse, Jasmina och Loa till Stockholm. Medelst TÅG. Det var det jobbigaste jag någonsin varit med om, skulle jag ha sagt om jag var en överdramatisk person. Men det är jag inte. Så jag nöjer mig med att konstatera att jag hellre dör en evighetsdöd än att göra om det. Mind you, vi ska åka hem på fredag. Med tåg. Jag har redan förhöjd puls och svett i ögonvitan. Igår kväll fick vi ljuvlig middag hos Birgitta, som berättade att hönan Agda hade "sjungit en aria" när Birgitta besökte Skaftnäs. Vi bor på Story på Östermalm och väggarna är snygga, det ska vara så. I natt har Gosse betett sig så att jag var på vippen att börja gråta ner i hans skrynkliga skrikansikte. Jasmina tog över en stund vid sextiden på morgonen så att jag kunde gå och kissa. När jag kom ut från badrummet stod hon och vaggade honom ömt vid de skira gardinerna i all sin Balkan beauty. Jag övervägde att backa ut ur rummet och tänka att han säkert skulle få det bättre hos Ekblad-Beharics. Men jag älskar detta barn så hälsosamt våldsamt. Jag gick in i rummet och kom över mig själv. Nu har jag ätit nutellamacka av ren trots. Se upp dyra butiker överallt, nu kommer vi.
