På torsdagsförmiddagen skickade Elin en bild på en prinsesstubbe som hon köpt med hem efter babymassagen. Jag skrev något om att den inte såg god ut. Det är bara ett berg av grädde utan synbara lager, en remsa av mandelmassa, som ju bara är socker, och ovanpå det: ett täcke av siktat florsocker. Jasmina tyckte att det var "den ätstörda sidan" av mig som talade, så när vi sågs på biblioteket ett par timmar senare köpte jag en semla och lånade en kniv. Nu lät det som att jag högg ner Jasmina för att hon är så jobbig. Istället klöv jag bakverket i två ganska trasiga bitar som vi sedan njöt av till ljudet av pensionärer som använder biblioteket som sitt lilla dagcenter och ringer anhöriga på högtalare medan de dagcentrar. "JA HEJ DET ÄR ÅKE. Å-KE. JO, JAG RINGER FÖR ATT NU HAR JAG PRATAT MED KONSUMENTOMBUDSMANNEN OCH JAG KOMMER FÅ MINA PENGAR TILLBAKA. KAN DU FÖRRESTEN HÄMTA MIG IMORGON? JO JAG SA KAN DU HÄMTA MIG IMORGON"Och så vidare. Så idag sitter jag hemma igen. Mycket god semla för 37 kronor vilket är ganska billigt, inte sant? Bara två flickor som lyssnar på Åke.
