"Jag ryser av obehag. Får flashbacks från en jul då maken och jag fick torkvinda, skarvsladd och yxa i julklapp. Jag tjurade ihop som ett barn. 10 år senare har jag fortfarande inte nyttjat en enda av ovan klappar." Svar: Missförstånd-alert! Joachim älskar sina presenter! Brevlådan vi har nu står och rasslar i vinden. Nu ska vi ha en sådan där finlåda med nyckel och allt. Well la di da. Lövkorgen har hjul. Hallå, HJUL! Vedkorgen är snygg och ska bo på Skaftnäs intill öppna spisen. Flytvästarna ska vi vara matchande snygga i när vi åker båt i Kalmarsund. Men jag undrar just vad som händer med mig när jag ramlar i. Angiven vikt på västen är 70-90 och jag väger under 70. Jag förstår att man sjunker till botten om man väger för mycket, men om man väger för lite, vad händer då? Något måste ju blir fel, annars skulle alla flytvästar börja på noll. Förresten så spelar det ingen roll, för jag är simdrottning och kan simma för att rädda mitt liv. Hurra! Solcellslyktan kommer göra livet mysigt. Så check på den också. Hallonbuskarna ska planteras och sedan ge hallon till våra barnbarn och barnbarnsbarn och så vidare. Eller, de kommer ju inte bo här när vi har dött fel flytväst-döden, men några andra barn om hundra år ska njuta av de där hallonen. För så är det väl? Buskar med bär tar väl aldrig slut? De bara fortsätter och fortsätter oavsett man gör eller inte gör med dem? Torkvindan är ytterst nödvändig då den gamla förolyckades i och med dräneringen förra året. Torkvinda måste man ha. Annars blir det lite såhär när man ska tvätta säng och solen skiner.
