"En dunderkur inför natten: En (rejäl) skvätt whisky, honung, pressad citron, Svälj denna shot med några vitpepparkorn- funkar för mig!" Jag tänkte såhär: Antigen dör jag eller så blir jag frisk eller så blir jag full eller så kräks jag eller så händer ingenting. Jag provar. Jag bad Joachim hämta en whisky som är len, vad nu det betyder, jag tycker all sprit är eldvatten. Han kom upp för trappan med en tolvårig Macallan. Jag hällde upp en centiliter, pressade ner en halv citron och en matsked honung. "Nu smakar det nog inte så mycket" sa jag till Joachim och höll för näsan medan jag svepte den lilla skvätten längst ner på botten av min tekopp tillsammans med tre vitpepparkorn. Alltså. Folk dricker whisky och njuter. Jag begriper det inte. Jag fick sätta mig på händerna för att inte instinktivt stoppa tio fingrar i halsen och kräkas upp det hemska. Sedan gick jag och la mig. Och sedan började det vräka ner regn. Sedan började det blixtra och åska med tre sekunders mellanrum. Sedan kom en 2,5-åring över. Sedan kom en sjuåring över. Jag hade ondskefulla fötter intryckta på alla ytor av min kropp. Så sovit har jag inte gjort. Men idag mår jag bättre. Och nu ska jag leta fredagshus!
