Så bra, för här kommer:Mitt längsta blogginlägg någonsin. Kanske, inte vet jag. Vårens långa helg började med kalas på Öland. Mitt barn ledde mig till en fantastisk bit av den redan fantastiska ön. Sagan om ringen men utan män som slåss fem mot tusen och vinner utan att man förstår varför. Sagan om ringen utan ring. Sagan om ringen, som trädgård. Jag hittade smörblommor som var för stora för att vara smörblommor. Jag behöver inte ett enda plagg, inte i ordet behövers sanna bemärkelse. Men på steget över behov så behöver jag ett par jeans, ett par finsolglasögon, en baddräkt eftersom jag har tappat bort de jag hade, ett par sneakers eftersom de jag har är tio år gamla med hål i och så behöver jag trosor som inte ser ut som att någon har bestigit K2 i dem, på dem, mot dem. Men det enda jag hittar är kappor. Jag kan ha sagt Jag vill ha dig högt till den här. Titta hur lång den är! Varför har förresten min överläpp börjat se fylld ut när jag inte har gjort något? Jag provade ett par shape-trosor som inte ens gick över knäna. Jag ska gå på bröllop och vill trolla fram midjan jag inte har. Ni som har läst mig länge vet att Joachim en gång, tidigt i vårt förhållande, sa "Jennifer Lopez är så här, du är mer så här" medan han först gjorde lodräta vågor i luften och sedan drog händerna rakt ner med ett dräpande swish. Väldigt lite har hänt sedan dess. Jag är fortfarande ett lodrätt swish. Trosorna lät verkligen bara som ett stumt stopp mot smalbenen, men ser jag ut som att jag är en person som ger upp? Ja, det gör jag i och för sig verkligen. Jag ser ut som flottigt hår, slitna strumpor, oklar överläpp och ge upp vid minsta möjliga hinder. Men jag framhärdade och en stund senare fick jag på mig cykelbyxorna som mest fick mig att se bakad ut. Det är något med hus slät och stinn man blir i shape-plagg. Jag tror jag låter bli. Jag får gå rak. Har ni sett min fina morsdagpresent? När jag cyklade hem så såg jag en helt ny bubbla i den vackraste bilfärgen jag sett sedan senaste gången jag såg en jättevacker bilfärg. Häromdagen mötte vi en ny Audi som var extremt orange. Vi skakade på huvudet och konstaterade att det blir svårt att sälja vidare den. Sen kom vi påATT DET INTE ÄR VÅRT PROBLEM SÅ VI KANSKE INTE BEHÖVER TÄNKA PÅ DET. På lördagen var det familjedag på Koppartorget och två i familjen satt på elektriska tjuren. En var inte jag. Sedan bjöd mamma på lunch på Thai silk. Thaibuffé, sushi, mjukglass och slush. Enligt de äldre barnen är jag inte lika hysterisk med honom längre. Här fick han tillexempel hålla på i en backe med en parkeringsplats nedanför. Han är bra på att utgå från att alla vill hänga med honom. "De ropar på mig!" säger han och springer mot barnsamlingar. Det är inte alls säkert att de ropade på honom men det brukar lösa sig. "Följ med till lekplatsen", sa vi till honom. "Det finns vatten där", sa vi sen och då följde han med. Jag har mina gamla Blankens och de är fina, men hallå hon har Hello Kitty-crocs!*Och sedan hände något besynnerligt, besunnerlet. Jag la mig ner i en kompisgunga och blundade. Pappa kom fram och började ta fart och då kunde det ha gått så här: Jag kunde ha sagt "Nej!" och då hade pappa tagit mer fart tills jag skrek eller hoppade av i raseri eller svor eller sa höga grova könsord så att pappa fick skämmas inför hela lekplatsen. Istället börjar jag ta fart själv. Då backar pappa bakåt och efter en liten stund tittar han upp mot konstruktionen och säger "Naj, löugna nejr dej nöu." Jag förstod inte riktigt vad han menade. Jag är fyrtiosex år vuxen, därtill väger jag 68 kilo och en kompisgunga som håller för fyra tioåringar håller nog för mig och lite till. Men pappas oro tilltar och medan jag gungar högre och vildare så oroar sig pappa högre och gällare. "NAJ! Slöuta nöu, dejt räcker nöu!"Helt plötsligt är jag ett litet flickebarn som har en pappa som är orolig. Så jag tar mer fart, dags att passa på när omsorgen frodas i majvärmen. Jag gungar så att jag nästan slår runt och då får jag dåligt samvete. Tänk om pappa oroar sig som en kvinna, som en mamma, som jag. Jag saktar ner, hoppar av i farten. Om jag landar och bryter foten kommer pappa säga "Jau sau jöu dejt."Så det aktade jag mig för. Hennes egen färg är snart ute helt och hennes frisyr är helt inne. "Är det där deras kajaker eller kan man hyra dem?" undrade mamma och vi undrade varför hon undrade. Sedan såg vi framför oss att hon skulle försöka sätta sig i en och började genast googla kajak hyra Kalmar.Sen åkte vi hem för att titta på Kalmar FF-Utsikten. Premiär för linneskjorta var det förresten. Sen tvättade jag om luggen och gjorde nytt smink. Jasmina och jag gick på Byteaterns premiär av Allt som är underbart. En vacker, rolig och sorglig pärla. Mingel med stjärnan innan föreställningen. Agnes Forstenberg med publik. Sen gick vi på Headlines tioårsjubileum. Elin med modell. Här står jag och är lite ängslig att någon ska se hemmaklipparen och kasta ut henne. Tänk att ha ansikte för den här frisyren. Sen gick vi ut och drack drinkar! De här! Och de här! Min kostym är ett secondhandfynd så billigt att ni skulle bli arga om jag berättade. Eller så gissar ni exakt rätt och då blir jag arg. Så vi pratar inte om det. Jasminas väska hade tagit med henne ut för en kväll på stan. På söndagen letade vi vattensalamandrar. Det fanns inga. Joachim installerade sin födelsedagspresent från svärföräldrarna. Det var en regntunna och en pall till en regntunna. Jag vill bara ha parfym. Gärna i en tunna. Ursäkta mig men det är nog egentligen ett samhällsproblem att jag bara utgår ifrån att män ska veta hur man sågar isär ett stuprör. Han har:Sitt rumLekrummet i källarenVardagsrummet i källarenGästrummetKöksbordetSoffbordetIbland matsalsbordetOch ändå. "Vatten leker vi med utomhus", sa pappan, så då gick han in i badrummet och stoppade toalettpapper i det där hålet och fyllde upp. Mamman tog bort pappret innan pappan såg. Och precis då tog helgen slut.
