Det var en gång en debatt på Kitty Jutbrings blogg. (Fler inlägg följer efter det första) En debatt som har blivit ett slags "En tjockis försvarstal". Och låt mig förtydliga: Det handlar inte om att Kitty måste försvara sin kropp, det har kommit att handla om att Kitty måste försvara sig därför att hon kallade sig själv tjock. För att det finns "de som är tjockare". Som är "tjocka på riktigt". Och här kommer Kitty som inte är jättetjock och kidnappar ordet. Ja, herregud man tror inte att det är sant. Men det är det. Tjock är inte en skyddad titel. Inte heller är det så att en tjock har tolkningsföreträde framför någon som är lite mindre tjock. Det är inte den tjockaste som vinner tjockisdebatten. Jag läste Kittys första inlägg och fick mammakänslor. Om man har gått upp femton kilo så får man känna sig tjock. Man FÅR det. Ingen människa, inte ens en person som har varit väldigt överviktig hela livet och lidit av det, kan ha några synpunkter på detta. Luften är fri, begreppet tjock likaså. Sedan man fött ett barn kan det hända att man inte känner igen sin kropp, man kanske börjar tycka illa om den. Och jag tror att det beror på tusen saker. Till exempel: Man vill se ut som man såg ut förut eftersom det representerar en tid som man minns med värme. Man bläddrar i datorns bildarkiv och slås av hur mycket smalare man var då och hur lyckligt allting var. Men så är det ju aldrig, bilder ljuger. Bilder visar inte att man hade ett kroppsförakt som grundlades redan i förpuberteten. Och så har vi "samhället", "smalhetsen", "kvinnotidningarna", Facebookuppdateringar med före- och efterbilder, kryddat med gammalt hederligt kvinnoförtryck och kontroll av kvinnors kroppar. Men vad är det för satans jävla piss-samhälle vi lever i när en kvinna inte får tycka att det är jobbigt att gå upp i vikt? Om jag var cynisk som en jävel skulle jag tro att vissa kvinnor vill att andra ska vara tjocka så att de är med i klubben. Men så kan det väl ändå inte vara? Om du vill gå ner i vikt Kitty så är det helt okej. Du sviker ingen, allra minst dig själv. Men du måste börja med att förlåta dig själv och alla dina känslor. Du kommer hitta din roll. Du kommer kunna vara cool och mamma och allt det andra. Och du kommer blir bättre vän med din kropp. Jag har skrivit om det här TUSEN gånger. Och jag kommer skriva om det igen: Kvinnor som har fått barn FÅR tycka att de är tjocka och vilja gå ner i vikt. Och: kvinnor som har fått barn FÅR låta bli att gå ner i vikt och vara nöjda med sin kropp. Detta är min kropp två veckor efter fjärde barnet. Jag älskar att titta på den nu och jag älskade att titta på den då. Men, om jag hade fortsatt att väga femton kilo mer än innan jag blev gravid så hade jag "kunnat hålla mig för skratt". Och så är det bara.
