Först ut är min släkt klockan 12. Jag står i köket när mamma kommer in för att se hur det går med kaffet. Jag har precis tagit slut på ett paket och öppnar ett nytt när jag upptäcker att jag har köpt kokkaffe. "Shit, jag har köpt kokkaffe, kan man brygga det?" Nej, säger mamma och ser panikslagen ut, milt uttryckt. "Jag sticker och köper ett paket" flämtar mamma och ser ut som om jag just har råkat trycka på den där knappen som ryssarna har i såna där filmer där det är risk för ett tredje världskrig. "Men mamma, det är väl lugnt, det är åtta som ska ha kaffe och jag har bryggt en och en halv kanna" "MAN KAN INTE HA KAFFEKALAS OCH INTE HA KAFFE" vässkriker mamma så att saliven sprutar in i mitt nyduschade öra. Mamma lämnar köket och pappa kommer in. "Jau kan gjöura köukkäffe" säger han och börjar leta efter en gryta. Mamma kommer tillbaka in i köket. Hon har lugnat ner sig, kanske använt luktsalt. "Mamma, om jag så hade klittat alla kanelbullarna så hade du inte blivit lika upprörd som du blev över kaffeincidenten" "Va?"
