Jag är själv uppvuxen tre mil från stan. Jag hade tre kilometer till närmsta buss. Missade jag bussen på morgonen fick jag vänta timmar på nästa. Utöver detta växte jag upp med en pappa som tyckte att det var ett "saubla öukande hejt u dejt" Så är det att bo på landet. I gengäld kunde jag ha vilka djur jag ville, bada i havet, cykla i skogen och äta grönsaker från eget land. Att bo på landet är en livsstil. Ett val man gör. Men livet på landet medför också vissa inskränkningar. Det är tillexempel långt till city och jobben. Ingen vill straffa de som bor på landsbygden. Själv vill jag hylla dem. Men bensinen måste bli dyrare. Det kommer bli jobbigt för folk som pendlar men det kommer också tvinga dem med alternativ att tänka om. Jag förstår att varje man och kvinna är sig själv närmast, men ska verkligen billigt pendlande gå före globalt miljötänk? Jag tycker inte det.
