"Ärligt, vad skulle du göra om Joachim inte ville ha barn? Skulle du då inte "råka" glömma p-piller eller "slarva" med kondomen? Självklart är krograggsvarianten fel, konstigt att så många försvarar det, men hur var det med tredje barnet? Tjat, övertalning, slarv... är du så oskyldig? Var går egentligen gränsen, för när kvinnan "tar över" och bestämmer när det ska bli barn? Jag har hört det mesta, och det är inte alls ovanligt att kvinnan ser till, på ett eller annat sätt, att det blir barn, fastän mannen kanske inte vill." Svar: För det första äter jag inte P-piller, det är satans påfund. För det andra så skulle jag aldrig lura Joachim till en bebis han inte vill ha. Jag älskar och respekterar nämligen honom. Och jag vill inte ha ett barn som kom till på det sättet. Never. Denna efterlängtade trea har varit planerad sedan barn nummer ett. Att jag tjatade hål på Joachim och att han inte ville var bloggöverdrifter. Jag ägnar mig åt sådana hela tiden. Joachim vill ha den här bebisen lika mycket som jag och lika mycket som han ville ha de andra två. Inte vet jag varför jag förklarar mig för dig, eller vad vår familj har med krogragg att göra. Men nu är det gjort. Och nu vet du. Och så vill jag tillägga att jag tror att det är mer eller mindre halvvanligt att kvinnor i fasta relationer tappar p-piller i handfatet när mannen inte vill ha den där tredje bebisen. Det är fullständigt obegripligt hur man kan riskera att förstöra ett förhållande genom att göra så. Med det sagt så har jag väldigt svårt att förstå varför killar är så allergiska mot treorna. Varför många är så orubbliga i sitt nej till nummer tre. Onödigt. Dessutom tror jag att treorna är assköna när man har gjort alla sina tusen misstag på de första två.
