Såg en halv minut av Astrid-galan igår. Jag skänker gärna pengar, men galor fixar jag inte. Halvminuten bestod av Martin Stenmarcks entré på scen. Låten hette Undulaten någonting. När Martin slog igenom var jag den enda i hela detta land som försvarade texten i Sjumilakliv. Jag tyckte; låt honom vara, han menar inte allvar, det är bara på skoj och så vidare. Men nu är det nog. Martin; det funkar inte. Gräv ner undulaten i en skokartong i trädgården och gå tillbaka till musikaler. En sak till Martin; Här är dagens underbara låt, fri från undulater.
