Alla era namnförslag har gjort det ÄNNU svårare att välja namn. Så tack så mycket, minus tack så mycket. Igår var det maratondag. Joachim jobbade sent och åkte direkt till något möte. När han kom hem hade jag fått hem samtliga barn, rivit och stekt femton rösti (tack hemkunskapsboken, I love you!), kapplöpningsammat förkyld bebis, diskat, tvättat och städat. Joachim kommer hem till fait accompli, allting är sagt, han måste ge sig för en stenhård övermakt (jag). Vad mer, jo, det slog mig igår att vi kör diskmaskinen en gång om dagen nu. Men bebisen renderar ju ingen disk, så varför oftare sedan han kom? Och en annan sak, när jag skriker "diskmaskinen är körd!" till mina döttrar så får jag alltid lite dåligt samvete. Ska börja deklarera att den är färdig istället, lite snällare mot diskmaskinen så. På kvällen skickade jag ett sms till Jasmina och frågade om de kommer på min födelsedag på fredag. "Är inte det nästa fredag?" Jo. Jo, det är det. Fortfarande fast i trögfällan googlade jag mitt eget namn och kom till Femina där det stod att läsa att Petters dotter nu har fått sitt namn. Det stod även att Malin Wollin fått sitt femte barn, och i en sekund tänkte jag "Undrar vad bebisen heter?". Då vet man att man är trött, när man tror att internet ska ha nyheten man själv inte kommit fram till. Efter det provade jag en kostym som jag beställt från H&M. Jag tänkte att nu blir det Instagram-succé så att det bara sprutar. Det enda som sprutade var Joachim och döttrarnas skrattårar när jag tågade fram genom huset som en manchesteridiot. Man tror att man ska se ut som coola, krumryggade och kortklippta 20-åringsmodellen känd från hemsidan. Men ser ut som om man gjort ett felköp på Röda korset. Lägger varsamt ner plaggen i sina påsar och skäms en stund. Sedan lägger jag mig att amma min bebis in i natten och klockan 03:23 beställer jag tre blusar och ett par clownbyxor från H&M. Som jag sedan lär skicka tillbaka så att de kan elda upp dem på besvikelsens bål.