Pappa ringer. Han undrar vad jag gör. Tio gånger av tio svarar jag att jag skriver. Ändå blir reaktionen lika förvånad. "Skrejver?" Nu vill pappa veta om jag har fikat. Brukar jag fika? Nej, jag har inte fikat och ja, bjuds det fika så äter jag gärna. "Bjöuds? Um jau kummer te dej söu skau vil döu bjöuda?" "Jaja, jag har lite bullar och chokladkaka i frysen" "Jaujau, jau skau en te staun u göu pau dejt däer stillet sum alla prautar um" Pappa syftar på Hansa city som det töntigt nog heter. Här ligger tillexempel Ikea och pappa är otroligt stolt över det faktum att han ALDRIG har varit på Ikea. "Fröuga maj höur munga göunger jau haur vauret pau Ejkeja" "Hur många gånger har du varit på Ikea?" "ENTE IN GÖUNG" "Fantastiskt, ring Barometern" Nu ska pappa alltså åka till Hansa city och det är då speciellt en affär han har riktat in sig på. Bauhaus. Och då tänker jag att finns det något utrikiskt namn som borde ligga perfekt i pappas mun så är det just Bauhaus. Allt pappa säger låter ju Bauhaus. Men icke. "Jau skau te Båuhus, Lasse haur sagt att dej haur allt på Båuhus"
