Jag gillar att amma. Det gör jag. Men jag gillar inte att amma så ofta som jag gör nu. Jag ammar som om han vore nyfödd. Så igår försökte jag med välling. Det går inte. Han skrek så att han blev röd. Sedan lila. Sedan blå. När han blev svart tog jag bort flaskan och gav honom bröstet. Då blev han omedelbart tyst och låg där som det vackraste på jordklotet med en tår i ögonvrån. Lilla gubben. Jag har för fan hela livet på mig att sova. Jag ammar tills tuttarna dammar.
