Igår knöt vi ihop säcken och avslutade kalasracet med dubbelfirande av moster Eva och hennes man Lars. Av Joachim och mig fick de åtta pocketböcker. De hade bara läst två av dem så det blev ganska lyckat. Halvtid in i kalaset kommer Joachim bärandes Lasse en armslängd ifrån sig ropandes "KÄRSTIN, KÄÄÄÄRSTIN". Hur många pappor kör Kerstinskämtet? Så länge jag helammar bråkar vi aldrig om bajsblöjorna. Mamma följer med in på toaletten och böjer sig över min högra axel med sitt långa mörkbruna hår hängades i mitt fejs. Blöjan åker av och ojojoj så mycket kladdigt bajs överallt. "Torka pungen ordentligt" säger mamma och pekar. Tänk vilken tur att mamma finns. Tänk vilken signad tur att hon pekade ut vilket som är pungen. Vilken tur att hon påminde mig om att torka av även pungen. Detta blir ju extra viktigt då jag ger BLANKA TUSAN i att torka av pungen alla de andra 762 bajsbytena per vecka. Tack mamma. Tack för ditt pungvetande.
