Det bästa med söndagen var alltså inte mannen som var gift med kvinnan med dåligt omdöme. Nej. Det bästa var det som hände när Joachim till slut gav upp och tog på sig rocken. Joachim bar vagnen ner för trappan och jag kom efter med Lasse inbakad i en brun filt. Nere i foajen står femtio eller fler fans. Klockan är närmare två på natten och de har stått där och väntat. Så otroligt vackert med fans i klunga. Så fort de får syn på Joachim börjar de sjunga. "JOCKE LAAANTZ JOCKE LAAAANTZ" Jag blir så stolt. Det finns en Joachim Lantz-sång. Och så plötsligt; "FOTBOLLSFRUUUN FOTBOLLSFRUUUN" Egentligen hade jag kunnat lägga mig ner och dö. Nu behöver jag inte uppleva mer i livet.
