Jag har börjat skönja ett mönster. När jag åker till Stockholm blir jag lite nere. Så blir det när man är en hemmaråtta. Men tur då att jag har Birgitta. När jag kommer in i hennes hem försvinner känslan. Mitt home away from home i hela mitt liv. Vad skulle jag göra på ett hotellrum ensam och utan förnödenheter? Och utöver Birgittas älskvärda hem så har jag alltid H&M's provrum. För mycket tuttsy, annars fin. Den här kjolen är underbar och den förekommer över hela Instagram. Men allvarligt talat, det här är en kjol som man använder en gång, hänger in i garderoben och tänker "jo, jag kommer visst använda den här fler gånger". Sedan går tjugo år och barnbarnens utklädningslåda får ett välkommet bidrag. Den här klänningen älskar jag. Men när tyget är så tight över stussen så syns sömmen från mina tjocka strumpbyxor. Och det går inte. Men för all del, som drömtopp var den vacker att få. (Fröding och klänningar går visst ihop!) Och här förekommer jag i &Other stories provrum och de vet absolut ingenting om hur man gör en flicka glad. Uruselt ljus och kläderna sitter alltid konstigt. Dock är personalen här (och på COS) trevligast i Stockholm. Fem plus. Med det sagt, jag köpte klänningen och glittrade ikapp med de andra kolumnisterna på kolumnistmiddagen. Och på tal om kolumnistmiddagen, HÄR hittar ni dagens kolumn i Aftonbladet.
