Strunta i hur hemmaklippt min lugg är, fokusera på min klänning. Som är underbar. Ni måste inte tycka det, men ni måste se det. Jag kräver att ni tycker att det är en snygg klänning, även om ni inte tycker det. För det är stor skillnad. Det är en gammal Carin Wester som jag hittade på Tradera. Det skulle visa sig att släktkalas var det mindre bra tillfället att bära den. På grund av ryggen. Som ser ut så här. Mamma och pappa kritiserade klänningen innan de ens hunnit få av sig skorna. Jag genomgick rekordsnabb regression och utlyste hattillstånd. De andra gästerna kramade om mig och ryckte till när deras kalla händer landade på min nakna rygghud. Men jag stod rakryggad genom de hopknycklade ansiktena. Dagen efter sms:ade jag med Jasmina som tyckte att klänningen var fin. "Framifrån" Och spets-bh:n såg ut som en gasbinda. Sa hon. Hon kan vara en gasbinda. Jag har inte tid med folk som inte förstår mina klänningsfynd.
