Jag vet att ni tror att jag är trettioett, men häromdagen fyllde mitt mellanbarn tolv år. Mosters Dagg var där, i ärvda jeans! Vi kunde kalasa utomhus och riskgruppera gästerna omsorgsfullt. Detta innebar tillexempel småbarn på filt. Joachim hade gjort extremt god vegetarisk smörgåstårta. Ska inte störa honom på jobbet, men jag tror att det här är receptet. Och på söndagen gjorde Joachim must tillsammans med småbarnen. You must help with the must, annars ingen skärm. Lite så var det. Jag gick ut och tog bilder och sen gick jag in igen. Jag ska inte kokettera med att jag är indoorsy, men det gör jag och det är jag. Jag vet inte om det är ett vindruveår eller ett björnbärsår. Men jag vet att det är ett år. Han har hittat gångar i buskarna. Så mycket makt i att veta "om de vill att jag kommer ut och jag vägrar så kan jag sitta här tills solen går ner. De kan aldrig nå mig."
