I början var det så här. Tapeten måste gå eftersom den var fransig och förstörd vid väggslutet till höger. Dessutom var jag svintrött på tapetens uppsyn, så tack för fransigt och förstört. Jag skalade bort tapeten med en osthyvel. Barnet fick måla. För det var en god idé. Ingen sa något. Ingen sa till mig. När jag började måla över klottret och märkte att jag inte kunde täcka den svarta pennan så sa någon "Ja, jag tänkte på det."Men ingen sa något innan och nu har vi konturerna av en stor dinosaurie på väggen, för alltid har vi den. Det blev en väldigt ljus blå nyans och en väldigt stor affisch från Louisiana. Jag bestämde mig för att måla väggen över kökssoffan och hela vägen fram till träpanelen. Eftersom man inte kan stå på ett akvarium så fick jag stå i fönstret, luta mig in och hålla hårt med ena handen om fönsterkarmen för att inte ramla ner i trappan. Nu ska vi bara måla om kökssoffan och stolarna. "Nu" "Bara"
