Som jag har förstått det så är SVT väldigt noga när de gallrar bland de sökande till Gift vid första ögonkastet. De flesta deltagare verkar vara välfungerande, ordnade och, så att säga, mentalt gångbara.En del av processen innebär samtal med psykolog(?), de får frågor om sina sexuella preferenser och allt möjligt intimt. Men jag undrar: om SVT hade förklarat att de skulle filma när dina otroligt privata kommentarer ska lyftas i ett samtal hos terapeuten inför kameror, kommentarer som du sa när inga kameror fanns i närheten. Eller att SVT kommer filma att du går på toaletten och sedan klippa ihop det med att tjejerna bär in alla kassar från bilen innan du kommer ut och att detta målas med stollemusik. Haha han bajsade så länge att han slapp hjälpa till, så roligt. Att gå på toaletten är privat. Hur länge du är där inne är ännu mer privat. *När människor är med fel människor så blir de konstiga. Tänk på alla människor som varit ihop med kompisar till dig, hur rubbade de verkade och hur normala de ramlade tillbaka till att vara när de blev ihop med någon annan. Det konstiga sticker ut och lyser. Det som är ditt sämsta läcker ut och det som är bra och fint med dig hamnar i skymundan. Man måste hitta sin person så att man smälter in med alla sina förgreningar. *Samtalet mellan Sébastian och Amanda och terapeuten var det mest plågsamma som har hänt under åren med Gift. Sébastians tungt sänkta huvud när elefanten i rummet i rummet; ett par snabelunderbyxor skulle diskuteras, hans blick ner i mattan. Att inte bli respekterad och att bli ledsen är en sak. Att bli förintad och förnedrad som Sébastian blev är en ny nivå. Om den scenen kostade femtiotusen kronor att spela in så kan SVT baka in den i sparkpaketet till nästa säsong. Herregud. Min stora goda glass är privat. Det är privat om man inte är med i teve och det borde kunna vara privat om man är med i teve. För tänk om olämpliga saker du sa i ditt förhållande skulle läsas upp högt. Samtliga i den här salen skulle böja våra nackar och leta efter vägen ut ur det mörka. Vi är alla halvt åtalbara när dörren stängs. Det är dårfinkan nästa för alla som lever med någon om det vi säger mellan skål och skål och vägg och elefantbyxa blir känt. Det som började så bra med omsorg om hennes födelsedag och hemgjord curd, det är mycket tråkigt att det slutar som det slutar. *Sofie måste kanske inte bli kramad bakifrån när hon rör i grytan, så kändes det. Om hon tyckte att det var mysigt så var hon mycket bra på att dölja det. Laga laga mat och hoppas att det går över. Vispa vispa på. Sofie å sin sida måste alldeles strax sluta vara rädd att Emilia ska vilja ha en man. Tänk om hon fokuserar så mycket på Emilias sexualitet att hon hinner bli lämnad för en annan kvinna? *Om jag var sjuk och Joachim ens övervägde att åka iväg och fira midsommar medan jag låg ensam lägenheten så skulle jag nog bli ganska ledsen. *Människor är olika, ja verkligen. Vi måste respektera våra olikheter och acceptera att vi reagerar olika. OchSå VidareMenKom ut och säg hej när hennes vänner kommer. *Veckans citat"John tar på sig byxor utan att knäppa upp dem." Det kallas att inte ha höfter och det är väldigt vanligt bland män. Och mig. Jag kan ta på mig byxor utan knäppa upp dem eftersom mina barnfödarhöfter sitter på insidan. P.S. Anna och John är mycket fina ihop.
