Det gick så snabbt den här gången, var det inte fler avsnitt förr?I Adam och Elsas relation handlar mycket om fötter, Elsas fötter. Och så kan det väl vara, att det är lättare att närma sig en annan människa nerifrån och upp, komma till de viktiga delarna sist. Nu sitter de i soffan, Adam upprätt, Elsa med fötterna mot hans lårsida. Adam säger att han "tänker att han vill fortsätta med Elsa."Får de säga så till varandra innan beslutsdagen? "Så du är inte kär i mig?" frågar Elsa sen. "Nej, det är jag inte", säger Adam. Jag är inte en kärleksexpert på det sättet, men hur kan man inte veta om man är kär efter fyra veckor? *När killarna sitter i den där plastbollen under besynnerligt krystad tystnad och främlingskap (de behöver Hector?) och Andreas pratar om sexet. När han säger att han är biologilärare med samtycke och sådant så händer det något med mig. Jag är Trump och en tant och ett troll och trög och tröttallt dåligt på t. Terapi behöver jag om det är så här vi ska ha det. Eller vi och vi, jag är färdig, men ska unga människor behöva ha det så här? Vad har hänt med förälskelsen i världen?Man kanske inte ska grab them by the pussy (ibland kan man det) men får människor inte kasta sig över varandra längre? Får man inte slänga ut en hand, böja sig över någon och vara passion över hela deras hud och fejs? Jag var tvungen att spola tillbaka, vad var det som gjorde Adam ledsen?Var det att han plötsligt insåg att allt kanske är försent, att han vill leva om, göra annorlunda, så att Elsa tar sitt beslut på rätt grunder. Var det den lilla paniken som utbröt?"Jag är nog lite kär i henne ändå", säger han sen.*Nicklas får härlig gåshud på kroppen och det ser vi genom hans tröja.*Jag började gråta när Nicklas och Ninni valde varandra. De är egentligen lite för fina för den här världen. Jag tror att världen är aningens för hård för dem att bo i. Men nu har de i alla fall varandra i detta. *Andreas hade knutit en rosett på sin hoodie.*Jag vill, nej, jag behöver att Selma och Andreas säger ja till varandra. När Selma kommer upp för trappan så ser hon inspelningsteamet och känner sig trygg, tror jag.Sedan grät jag så blött och intensivt att plantorna i fönstret undrade. Av alla saker jag har glömt om tidigare säsonger, här är ännu en: hur länge sedan var det någon sa nej när någon sa ja? Och nu trodde jag att Adam och Elsa skulle utsätta oss för det. Men båda sa ja men jag grät inte. Varför grät jag för de andra? Det vet inte ni och inte jag. Veckans citat"Då åker jag tillbaka till Malmö och fortsätter hora runt""Jag vet inte hur jag ska blir jättekär i dig""Jag har blivit en helt ny människa med henne"*Tack till alla som vågar delta i det här otroligt utlämnande programmet som vi älskar att älska. Jag längtar redan efter en ny säsong med gröna sommarbröllop och nya modiga människor som kan lära oss lite om hur mänskligheten fungerar. Tack Selma, Elsa, Ninni, Hector, Magnus, Andreas, Nicklas. Och ett särskilt stort tack till Adam. *BLINK BLINK*