Vilken igenkänning ändå, när jag hör Torsten prata om att han gick in i Gift med avsikten att vara ärlig. "Ärlighet är alltid bra", tänkte Torsten. Men, som det skulle visa sig: ibland är det bra att vara smidig också. Och vad mer: skydda en annan människas känslor.Torsten kunde tänkt "Måste det här sägas? Måste det här sägas nu? Måste det sägas av mig?"Man kan inte gå runt och förhålla sig till den formeln varje gång man öppnar munnen, det tar för lång tid och blir ett skrämt och försiktigt liv. Men i avgörande ögonblick.Som när du heter Torsten och ska prata med Anastasia om hur det går.Torsten skulle också kunna tänkt så här: Tänk om jag hade fått höra de här ärligheterna riktade mot min person och den som är jag? Hur hade jag själv känt?Hur mycket ärlighet hade han själv mäktat med?"Jag hade önskat att vi hade kunnat vara mer emotionellt öppna mot varandra", sa Anastasia. Men hur mycket öppenhet klarar två människor av? Torsten har ägt sitt uppfuck. Han har sagt förlåt och han har ångrat sig. Vissa saker man säger kan inte tas tillbaka.Jag har funderat över den sanningen. Finns det saker som inte kan tas tillbaka? För i så fall finns det saker som kan tas tillbaka. Kan man det? Vad är något som inte kan tas tillbaka? "Jag tänder på din mamma." Kanske?Inget av det här spelar längre någon roll. Det är över mellan Torsten och Anastasia. När Hana ställde frågan så blev jag förvånad över hur gärna jag ville att de skulle fortsätta.Förvåningen höll i sig över kramen och jag började gråta. Fan också. Veckans citat är Torstens ”Jag tyckte om vårt avslut””Jag hoppas att du någonstans kan känna något liknande””I mina mörka stunder tänker jag att jag har förstört något som kanske kunde ha blivit något.””Jag kommer sakna henne.”När Anastasia säger att utanför experimenterat hade de haft en chans, de hade kunnat få ett långt äktenskap, bli gamla tillsammmans, haft ett fint äktenskap när de är sextiofem. "Vissa saker är värda att bli sårad över."Sa Anastasia. Och så var det över. *Får man filma en annan människas snarkningar?"Varför buffade du inte på mig?"Åh när man var nykär och bara buffade. Det är bra för Mattias och Emmy att de blir lämnade ifred snart. De behöver prata utan kameror. De behöver ha en inflyttningsfest.- Med musik- Utan samtal med gästerna om "hur de känner för varandra."*Åh herregud vad Rosanna är jobbig. Har hon för tjockt lockigt hår framför öronen eller varför hör hon inte sig själv? Jag vill inte känna så här för henne, men jag menar: kan Christoffer ha EN vana, EN åsikt, ETT sätt som inte blir riksrätt?Var ska han sätta foten nästa gång stackars lille pussegubbe? Å andra sidan: du är militär, spotta upp dig nu, om du inte kan stå upp för dig själv, hur ska du då kunna stå upp för Sverige?Rosanna funderar över hur det hade gått om de hade träffats på ett annat sätt. Hade de gått på en andra dejt? Undrar hur många som satt framför teven och ifrågsatte varenda usel första dejt de någonsin haft. Kanske söker upp dem. "Jag tyckte att du var en trist tönt men nu vill jag ge dig en andra chans."Hur många the one that got away har vi bakom oss?Universum expanderar, tanken likaså. Hålet inom de ensamma mörkare efter Rosannas sanning. Dina missade chanser skruvar någon annans skruvar nu. *Hur pratar vi människor med varandra när vi är ensamma? Stannar vi någonsin upp och lyssnar utifrån? Emmy och Mattias och Rosanna och Christoffer pratar om pannkakor och juice på ett sådant sätt att jag vill klättra upp på en bergstopp och sitta tyst tills jag fryser ihjäl och aldrig hittas. Men så kryper obehaget in i mig. Tänk om vi alla låter så här när ingen är där? Vilken juice vill du ha det spelar ingen roll grapefrukt jamen ta den okej men du vill inte ha den nej men vilken vill du ha tropisk låter gott men är det säkert jadå det blir bra och jag vill ha choklad okej men bara en liten jamen köp en liten då jamen vilken ska jag ta jag tar den här om det är okej med dig ja det är okej fråga inte jag blir arg. *Nästa vecka får vi veta hur mycket florsocker och lime Christoffer kan försvara och hur mycket Jag ser ut som en mes-osäkerhet Emmy kan hantera. Längtar. Jag hoppas att ni någonstans kan känna något liknande.