Urban är rädd för att bli hård och kall. "Ja, det är samma här", säger Edin varpå Urban tittar på Edin och tänker hårda och kalla tankar om att Edin inte vet hur man ens stavar till hård och kall. Vi är inte med i samma hård- och kallklubb, vi är inte uppvuxna i samma hårda och kalla by, vi är inte byggda av samma hårda och kalla virke du och jag, jag är eke, du är furu, du vet furu som det blir märken i om man går för hårt på det. Och på tal om golv, jag tycker att Julia går rakt över dig, det är märken från din kvinnas klackaskor i ditt fejs, förlåt, var jag hård och kall nu? Det vill jag verkligen inte. Jag svär på min keps som sitter bak och fram. *Jag tror, eventuellt, att det var överflödigt att be Julia sätta upp en sköld mot Urban. En sådan hade hon, eventuellt, med sig hemifrån. *"Hur illa kan det bli egentligen?"Berömda sista ord eller i det här fallet ödesmättade första ord innan ridån går upp för avsnittets länge emotsedda skitshow.Som blev ett enda stort ingenting för oss som hade vittrat gråt, armar i luften och smäll i dörrar. *"Om jag fyller henne med en massa barn."Jag skriver mina Gift-texter direkt efter söndagsfrukosten. Nu badar mitt lösa ägg med kaffe och fil i halsen, det smakar magsaft överallt. *Den hårda och kalla sidan av mig är djupt besviken över hur feedbackmötet mellan Julia, Edin, Olivia och Urban slutade.Jag är inte helt nöjd med att det blev "jättemysis." *Är det jag som är dum eller var det inte jättelätt att förstå att Felix menade "Vi får väl se (om du känner att du är en vinnare längre fram") utifrån att han där och då kände sig som en lort? Om det sedan är så att Yasmin tvekar inför att leva med en man som dippar så är det en annan sak. Joachim får knappt ha en halv dag som är dålig. Det är orimligt men så har jag också valt utifrån detta. Detta var mitt val, Joachims val var att leva med en person som har tre dippar i kvarten. Att leva med mig är som att titta i ett kalejdoskop, tingeltangelskärvor som aldrig är stilla och sikten är hopplöst skymd. Men ibland är det vackert och tänk så roligt man hade med kalejdoskopen när man var liten. *"Är jag verkligen kär?" säger Yasmin som behöver mycket trygghet från Felix och tryggheten Felix får tillbaka är en knuff utför ett stup. Därnere finns het lava, syra, taggar överallt och Urbans äggskal. *Det finns ingenting i hela världen som jag vet mindre om än Rasmus och Sofias relation annat än att det är ett slags SM i benklappning. Jag vet mer om nanopartiklar. Jag vet mer om Edin och Julias förhållande. *"Det är nästan som att det spritter i kroppen igen."*Gabriel och Saras dejt var det bästa vi har fått från dem. Innerligt, varmt, ärligt, härligt. De har stora planer. Så som det ska vara. *När Fredrik och Jennie dyker upp tjugoåtta minuter in i avsnittet så inser jag att jag har glömt att de finns. Jag tror att det beror på att jag är lite osäker på om de faktiskt gör det. Finns. *"Vill du uppleva fikonen tillsammans?"VAD ÄR DET FÖR FIKONSPRÅK."Det som är så fint med frukt är ju att det finns ett slags sötma, men den viskar till en."För en tid sedan lärde jag mig att fikonets förökning bygger på att fikonstekeln (vad länge de funderade på det namnet) klättrar in och lägger ägg och att hon sedan inte kan ta sig ut och därför dör inne i fikonet och att vi sedan äter upp henne och hennes ofödda barn. Tänk att jag då trodde att det var det äckligaste jag skulle uppleva med ett fikon. *Jennie föreslår alltså att de säger nej på beslutsdagen och sedan fortsätter utanför programmet ogifta. Det där är fegt och vad mer: inte särskilt intuitivt. Därtill fusk. Mer regelvidrigt än det Max och Belinda utsatte produktionen för. Om man säger nej till att vara fortsatt gift på beslutsdagen så ska SVT sätta span på paren så att de inte träffas igen. Den världen är jag nästan säker på att jag vill leva i. Den fria världens frihet kan klättra in i ett fikon och dö om det är vad det kostar att sätta dit Fredrik och Jennie. Var jag kall och hård nu? "Det känns som att det spelar ingen roll vem du gör det här med utan du ser det som ett projekt. Så känner jag när du pratar om det.""Ja."Fredrik är lika subtil som fruktens sötma. *Jag tror, och har jag inte varit hård och kall innan så är jag det nu, att Edin försöker prata vuxenspråk. Det är det Julia inte står ut med. Hon gillar Edin för att han är varm och rolig, han har allt, precis allt att vinna på att vara sig själv. Berg- och dalbanor och nya kapitel och poetiska avslut. På många sätt. På många sätt.På många sätt. Edin säger bra saker som låter fina och reflekterande men som innehåller inget. Julia svarar inte och när Edin sedan pressar henne så kanaliserar hon sin inre Urban. De är återigen nere i det svarta hålet som är att de inte ska vara tillsammans. Ett nytt kapitel i kapitelboken utan slut. Och om en kapitelbok inte är torr nog så kan man alltid jämföra sin relation med en mattebok. Edin är Julias arbetsblad, hon är Edins facit och om de väljer varandra så hotar ett extraval. Det är en travesti med ett opoetiskt slut. "Just nu är jag nog ganska plan", sa Julia. Hur vinet smakade? Surt. *Åh gud vad jag hoppades att vi hade hört det sista av Felix låt. "På ett sätt är det svårt, för du är i Portugal och jag är i Sverige."*Inför de två sista avsnitten kryper jag in i ett fikon och lägger ett ägg som Urban äter upp mellan tummen och pekfingret och det var det äckligaste någon skrivit sedan det svenska ordet.