Det kom en fråga om Simrishamn och varför de alltid har det så fint. Vem vet. Pengar hjälper ju såklart, och det verkar det finnas gott om i Simrishamn (Österlen plus kust är lika med kostsamt.) Snygg inredning är spridda skurar över Sverige, den saken är klar. Malmö är så bra på inredning och den analysen är så lätt: en storstad med många kreativa människor som dessutom är granne med världens snyggaste land. Danmark har de snyggaste hemmen, snyggast design, snyggast mode och snyggaste människorna och snyggaste teveserierna. Säg emot om ni vill men vet att ni kommer ha fel. Jag känner mig lite snyggare bara av att säga Köpenhamn högt. Det finns ett län som nästan aldrig syns i Fredagshus, men de som bor där kanske blir ledsna om jag skriver ut det. Det är faktiskt anmärkningsvärt hur dåliga de är på vackra hem i den delen av Sverige. Och tro inte att det är en pengagrej. Pengar tar dig bara så långt. Den allra fulaste inredningen finns hos de som är rikast. Inte heller här ska jag exemplifiera. Ni vet ju vilka jag pratar om. Det är lite rörande att se hur de med bottenlös ekonomi måste slå knut på sig själva och köpa jättefula kuddar för att visa att de är av en annan sort. Vi har kommit en lång väg sedan de där amerikanska trycken, men inte tillräckligt långt. Jaja, deras pengar, deras kuddar. För länge länge sedan utlovade jag ett uttömmande inlägg om Fredagshus, men det lär aldrig hända. Det är för mycket att hålla i huvudet. Ni får det i pytsad form. Om jag var rik som snusk så skulle mitt vardagsrum kanske se ut så här. För jag skulle spendera mina pengar snyggt. Sedan kanske jag skulle skaffa mig ett par danska vänner och ställa ut dem i olika delar av rummet. Bilden kommer förövrigt från Casa Cook på Kos. Jag var på Kos när jag var arton år. Det är inte riktigt så här jag minns ön. Bilden hittade jag hos Daniella Witte, expert på snyggt. Och jag tror inte att hon är ens en fjärdedels dansk.