Mycket Stockholm, men så är det. En etta på Södermalm. Jag vet vad ni tänker, ljuset från det där fönstret måste vara en bitch i TV:n mittemot soffan. Men det är ett pris man får betala när man har ett vidunderligt gammalt finfönster. Jag vet vad ni tänker, här har man inte lagt 200 000 kronor på lånet för att renovera. Och tänk så fint det ändå blev! Så nu har de 200 000 kronor att göra något roligt för. Serveringsgång med rena (avlutade?) luckor. Jag gråter glädjetårar. Hem till ett hus på Lidingö för nio miljoner, men mind you, på alla andra platser i Sverige kostar motsvarande hus mellan 395 000 kronor och 2 495 000. Drömmen finns inom räckhåll. (Om man har en snäll bank) Saker man bygger kring eld, de gör ett helt rum. Detta exemplar utgör inget undantag. Ytterst fint. Ni vet ju att jag älskar gröna kakelugnar. Men det funkar precis lika bra med spisar i 50 000-kronorsklassen. Denna skapelse från Falcon får gärna klä av mig med blicken. Det är mycket heltäckningsmattor i barnrum nu och det är ljuvligt skönt och gosigt. Men mina golv måste kunna dränkas i vatten och såpa. Jag älskar barnrum som är lika små som våra. Sju kvadratmeter ftw. Och vi slutar med vad jag älskar mest. Enplan, tegel, stora fönsterpartier, femtiotal, anspråkslöst men ändå enastående. You had me at 1954 baby. Känner ni värmen från elden? Alltid denna eld. Som jag inte har. Pellets bredvid tvättstugan räknas inte. Vi sitter sällan där och grillar marshmallows. När det blir varm vår öppnas allt upp och vintern är glömd. Cypresserna får stå bakom garaget och skämmas. Vi tycker bara om er i december eftersom ni är vintergröna. Hej då.
