Göteborg Glasveranda med grön dörr. Jag skulle gå in även om det innebar att jag skulle behöva kliva över en giftorm som biter mig varpå jag får ont och sedan inte lever mer. Kan man friköpa det här lilla mästerverket? Och så kan Joachim och barnen bo i stora huset? Ibland kanske jag bjuder på fika på uteplatsen. Ibland. Vad är det ens jag tittar på? En loftsäng med någon slags butiksinredning från förr i tiden? Nordmaling Äntligen något för er som vill ha mer från "norr om Stockholm"! Detta är så långt norrut att det måste räknas som fem hus i Sundsvall. Hur räknar jag nu? Jag vet inte. GOLVET. Och så lilla hemlisdörren. Och draperiet, när du vill vara privat i ditt trappgående. Det märks att vi är nära Umeå, för detta är helt underbaraclarigt, fattas bara en liten Melker som gosar i stolen. Det bästa man har sätter man på vinden! Kungsbacka Ett långt, integrerat stuprör har fångat mitt intresse. Ibland räcker det med lite vertikal plåt, tycker jag. Rymden, o rymden. Och det okonstlade filtkastet. Jag kan tänka mig en professionell stylist som kliver in i det här rummet, slår ut med armarna och utbrister "Vill ni ens sälja det här huset?" Sedan går hon med hårda steg bort till fåtöljen, rycker upp filten, skakar till den och slänger dramatiskt tillbaka den så att halva filten rinner ut på golvet. "Det blir 8 300 på faktura", säger hon sedan och går. Jag kan inte bestämma mig för om det blir hummer till middag eller om det är ett potpurri av hösten i den där skålen. Men när man har en eldstad som denna så gör man som man vill. Genarp Alltså VA? Ännu mer VA? När man har den dörren, de där mystiska sidofönstren och utsmyckningen över fönsterpartiet, då kan grusgången vara precis hur oälskad som helst. Det finns för få orimliga rum i världen. Eller inte. Men jag älskar att fundera över vad det här rummet ens är. DING DONG, på med kaffet!