För ett par veckor sedan såg Elin Maverick på bio. När filmen var slut smsade hon att jag skulle hälla upp ett glas vin, hon var på väg och hon var förbannad. Maverick var så dålig att hon behövde avreagera sig och sedan dricka alkohol. När hon kom hit var hon så upprörd att hon inte ens ville prata om det, hon bara tog vinglaset och kastade det bakåt.Se den inte, var det subtila budskapet vi plockade upp. I helgen hyrde jag den. Jamen vad hade jag för val? När någon tycker att en film är så dålig att de tar det som en personlig förolämpning att de har slösat ens tid och pengar, då föds en iver. Jag måste. Jag har givetvis förtroende för min syster och litar på hennes omdöme likväl som hennes sinne och smak. Men jag trodde att hon överdrev. Det gjorde hon inte. Maverick kan inte beskrivas, kan inte förklaras. Den måste upplevas. Användas som exempel på vad pengar gör med människor. När någon får en dålig idé och ingen vågar säga något. Jag ska ge ett enda exempel och det kommer tidigt i denna exempellöst dåliga film:Tom Cruise sätter sig i ett plan för att uppnå mach 10 och det är omöjligt. Sen gör han det i alla fall och i kontrollrummet sitter en man som rakt ut i luften säger He's the fastest man on earth. Låter det inte dåligt? Jag sa ju att den inte kan förklaras. Så se den, se den och skratta. För det gjorde vi. Och skämdes. Jag har varit tillsammans med Joachim i tjugoett år och jag har aldrig blivit förlägen framför en film. Men nu hände det, på grund av dialog. Hade vi mött varandras blick så hade vi brunnit upp. På lördagen bjöd jag på risotto med skogschampinjon och den blev inte hälften så god som när jag gjorde den till tjugofem personer. Jag har tänkt och tänkt och kommit fram till att det måste bero på ösandet. Ju fler portioner desto längre ösande av buljong. Dessutom var svampbuljongen slut eftersom alla ska göra höstiga soppor så jag fick använda kantarellfond. Först klädde jag mig i en svart långklänning från Filippa K som jag haft i fjorton år. Men den klänningen bärs utan behå och när jag kom på att vi senare den kvällen skulle spela sällskapsspel så bytte jag om och tog på en stadig behå. För jag tror att om jag har ordning på brösten så har jag ordning på tankarna. Och om ni tycker att det låter tossigt så är det säkert så, men aldrig någonsin tossigare än att tycka om Maverick. För det finns det människor som gör. Lås in dem.Låt dem inte rösta. Oups, försent.
