BAJS: "Okej, jag har bara en seriös fundering; du har tidigare skrivit om att det ligger bajsblöjor bredvid sängen på morgnarna, jag tolkar det som att du byter dom i sängen under nätterna? Är det verkligen fräscht eller har du någon superteknik? Du går inte upp för att tvätta händerna när du bytt en bajsblöja gissar jag? Förklara gärna för jag förstår inte hur det går till i praktiken 🙁 är det vanligt att mammor inte tvättar händerna efter blöjbyte? Nej, man kanske inte är i direkt kontakt med bajset men det är man ju inte när man själv är på toaletten heller. Och då tvättar man sig ju. Väl?" Svar: Detta är faktiskt en mycket bra fråga. Jag hade själv undrat. Bajsa på nätterna slutade han med för ett bra tag sedan, men när han gjorde det så bytte jag i mörkret (det blir aldrig kolmörkt i vårt sovrum). Jag hade blöjor och tvättlappar nedanför sängen, och när jag var klar tvättade jag mig med tvättlapp och somnade om. Jag tycker inte att bebisbajs är äckligt. Inte när jag helammar och bebisen är väldigt liten. Att komma hem från ett par timmar på stan däremot, så mycket tvål finns inte i världen. Offentliga utrymmen, disktrasor, mobiltelefoner, fjärrkontroller, bilrattar, tågsäten. Det finns så mycket som är tusen gånger vidrigare än en liten bebisbajsblöja, ändå tar vi i dessa saker utan att tänka på det. Och sedan fortsätter vi leva vidare med besudlade händer. Hu. RULLNING: "Ok, jag undrar såhär: klarar du av att amma från båda brösten omväxlande trots att du ligger på samma sida, eller är det ena bröstet ”nattbröstet”? För mig var jag tvungen att lägga bebisen utanför mig i sängen vid varannan amning och då får man liksom inte somna om, då ramlar ju bebben ur sängen!!!! Hemska tvångstanke. Jag undrar också hur du gör när du slutar amma barnet. För gott på nätterna alltså. Väljer barnet när eller sover du eller barnet någon annanstans då?" Svar: Jag ammar från båda brösten, så tre-fyra gånger per natt häver jag mig över Gosse med mycket möda och medvetslöst besvär. När jag ammar honom "vid sängkanten" så flyttar jag mig långt in mot Joachim. Så långt faktiskt att Joachim ligger och balanserar på bäddmadrassens söm. Det känns extra bra att han där och då är en halv centimeter från att rasa ner. Sådan är sann kärlek, att man om natten önskar att ens ögas äpple ska vakna av skräck och smärta på ett kallt hårt golv. När jag märker att det börjar rullas runt i sängen, vid fyra till sex månader, så lägger jag en eller två kuddar under bäddmadrasskanten så att bebisen måste ta sig förbi en skidbacke. Våra andra barn har slutat nattamma före sex månader helt enkelt därför att de har sovit förbi nattmålen. Hur Gosse ska göra återstår att se. Han är snart sex månader och äter fortfarande tre till fyra gånger per natt. Nu får jag ju bara helamma honom i två veckor till. Efter det kanske han får lite gröt på kvällen och då kanske han sover. För det är ju trots allt det bästa rådet: att se till att det lilla barnet är ordentligt mätt. Jag vill också tillägga, när det gäller både nattamning och samsovning, att jag har blivit så otroligt blödig på grund av skäl jag inte förstår. För som jag minns det så flyttade vi in trettonåringen till eget rum när hon var fyra månader och hade slutat nattäta. Kan det verkligen stämma?
