Det finns ingen bättre plats att rasta sina barn än i Trollskogen. Synd att jag inte tog några bilder på själva Trollskogen. Stackars skogen. Alla bara fokuserar på havet och stenarna och vyerna och det himla vraket. Man går och går och träden viftar med grenarna och gör sig till. Vegansk chokladglass och ett evigt pill. Så, nu kom havet! Det tar uppskattningsvis en miljard år för en sten att rulla sig upp på land, sen kommer en tvååring och kastar tillbaks den. Och så får man börja om. Vraket. I bakgrunden står träden och undrar vad som är så speciellt med lik av båt. Bättre än träd i och för sig: människor! Årets bild faktiskt. Vädret var fasansfullt i alla dagar. Men en del kvällar kunde vi njuta kvällssol och kvällsbad och kvällsmys. Han fångade döda fiskar, sa "Åh nej-åh nej" och hällde sand på dem. I vallen hittade jag blålera. Jag tog hem en klutt som jag ska göra ansiktsmask av. För jag är nästan lika intresserad av svensk natur som Kronprinsessan Victoria.
