I år började vi på Skaftnäs. Och innan någonting annat kan hända så tar vi den obligatoriska trappbilden. Sedan blev det visning av moster Elins och Mellens hus! Vi gick runt och sa "Åh!" och "Wow!" och allt fint vi kunde komma på. Tänk att de ska bo i ett rött trähus i sus och dus. Jag funderar på att visa upp fler bilder från Elins hus, men det är ni inte intresserade av va? Det var så här, att Gosse pillade med träpinnarna och ville kasta in i elden. Mormor sa då nej, men kan ni tänka er, jag sa "Äh, låt honom". You've come a long way baby. Jag alltså. Hela livet är en meme, visste ni det? Tjejerna går runt och sjunger på låtar från nittiotalet som det verkligen inte borde ha koll på. Senast idag "Fireflies" med Owl city. "Hur kommer det sig att ni kan den?" frågade jag. "Mamma, det är en meme" Okej, men det är en låt också. Prickarna och flugan! Något slags skjortrekord måste det vara. Jag tänker varje år "De måste ju inte ha skjorta bara för att de är pojkar". Men vad ska de ha, en tubtopp? Tredje julen med Mellen? Jag tror att vi behåller honom också, när vi ändå håller på och behåller saker. Jag tycker att han kan vara deras julklapp varje år. Det har de slutat tycka, skulle man kunna säga. #påvägövergräsmattan Ny tomte! Det är inte mycket Coca cola-burk över denna alltså. Säckblick. Fem små apor hoppade i sängen. Och sen slutade de med det eftersom tomten was in the house. Aldrig så välartade och prydliga som den där stunden i lilla sammetssoffan. Tänk om vi kunde applicera detta mode på vilken vardagskväll som helst. Sen öppnade vi, sen såg vi Kalle, sen åkte vi vidare till nästa ställe. Vi åt och vi öppnade, öppnade och åt. Och sen var det över för denna gången.
