Joachim, du kommer hem snart, visst? Möte i Älmhult idag, var det så? Jag ligger här hemma och har det ganska bra. Fast det har jag inte. Bra alltså. Det barn som var varmt igår fick stanna hemma idag. Tre gånger har han ropat från toaletten. Då har jag suttit och ammat. Det var ju förargligt. Bebisen har bajsat genom sina kläder och mina. Tre gånger har han gjort det. Nu har jag inga hemmabyxor kvar. Jag kokade spagetti och stekte sojakorv till sjuklingen. Han åt det på golvet framför teven medan jag bytte blöja på bebisen intill. Sak att vara tacksam över: att bebisen inte passapå-kissade i hans tallrik. Min näsa rinner, sa jag det? Jag har varit förkyld i över en vecka nu. Börjar bli trött på det. Minns du den helgen när du var förkyld? Du fick ligga ifred i soffan med din snorpapperssamling. Jag är förkyld med ett barn på bröstvårtan och ett framåtböjt på toalettstolen. Och just det, bröstet är dubbelt så stort och ser ut som den där byn där Frodo bor. Liksom kulligt fast inte så fint, om du förstår. Jobbar gör jag också. Svarar på mejl som är jobbiga på ett känslomässigt plan. Planerar resor och signeringar. Skriver text. Svarar min revisor eftersom det är den tiden i månaden. Och då menar jag inte mens. Och på tal om mens, jag missade mitt återbesök på grund av sjuk bebis. Men jag är ju å andra sidan fem år försenad till mitt förra återbesök. Mitt hål mår säkert bra, jag hoppas det. Du blir sen idag, sa du det? Jag räknar timmarna. Snart tror jag att du kliver in genom dörren. Då måste du handla, hämta paket, laga mat, bära bebis, skjutsa till karaten, tvätta bajskläder, plocka alla golv och vika tusen små små plagg. För jag tänker liksom inte göra det.
