På fredagen lagade vi libanesiskt, igen. Barnen får tacos och vi äter mat som doftar olivolja, persilja, koriander, spiskummin och citron. På lördagen blev vi bjudna till Bo pensionat av Joachims mormor som fyllde år. Barnen skötte sig så himla fint. De tog hand om sin lillebror och var helt familjen Ingalls utan att jag ens sa något (förmodligen just därför). Jag fick fantastiskt god polenta med örtsås och godaste efterrätten jag någonsin ätit. Den här växten, eller busken eller vad det nu är, fick Joachim i födelsedagspresent av Elin för ett år sedan och nu har den förälskat klamrat sig fast vid portalen. Här sitter han och funderar på att bygga om svenska språket. Allting är "ha" nu. "Jag vill inte ha gå och lägga mig" "Jag vill inte ha bada" "Jag vill ha gå ut" Jag vill att han ska ha gå och klippa sig. Den där frisyren är inte okej. Att jag lägger ut en bild på den bryter säkert mot barnkonventionen på fler än ett sätt. Mina fina fina byxor Sini från Rodebjer kan inte fotograferas. Men tro mig när jag säger att de är så vansinnigt snygga. Om man har ett tak så har man ett hem. Och har man en snart sjuårig storebror så har man sett samma avsnitt av Äventyrsdags arton tusen gånger. Och ÄNDÅ är man förtrollad. På söndagskvällen hände något helt otroligt. Miraklet i Djurängen ska det heta i år framöver. Barnen har tjatat och tjatat och tjatat om den där studsmattan. "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" "När ska ni sätta upp studsmattan?" Och så plötsligt. Fem barn drar ut förpackningen från gömmorna i garaget, och sätter upp den. Jag stod i fönstret och visste inte om jag skulle gråta lite eller gråta mycket. Så jag grät moderat. Familjen Ingalls, sa Bull. När småbröder gått och lagt sig satte hon sig att äta en sen middag och planera hopp och volter. Var helgen verkligen så här idyllisk? tänker ni nu. Ja. Ja, det var den. Om man tar bort alla bråk och intriger och GÅ OCH LÄGG DIG och DET HÄR AVSNITTET AV ÄVENTYRSDAGS HAR DU SETT HUNDRA GÅNGER FÖRUT.
