Den här byxdressen tänkte jag ha på mig i TV. Men nej. Och det beror inte bara på att sjuåringen sa "Om du har på dig det där så tänker jag inte titta". En gång om dagen säger någon till mig "Det där kan du ha för att du är lång" Som om jag är en giraff i en värld av dansmöss. Många som träffar mig drabbas av en tvångsmässig impuls att påpeka att de är korta. Tänk om jag hade haft kvar mitt längdkomplex från ungdomen och varje dag fått höra "den där kjolen kan du ha som är LÅÅÅÅNG" Men jag älskar ju min längd och skulle gärna vara längre. Komplex besegrat! WOHO! YOLO! YOU GO GIRL! Iallefall, den här byxdressen är inte till för långa på grund av för vida benslut. Putsa spegeln. Not check. På lördag förmiddag gick vi till Blomsterlandet och köpte fågelfrön. (Throwback till den gången Joachim skickade mig att köpa solrosfrön och jag åkte till Ica och köpte en liten påse från Risenta som man ska ha på filen) Jag kommer ihåg att jag älskade min cykel när den var ny. Nu är jag bara arg på den eftersom den är trögcyklad. Joachim säger att det beror på att jag inte pumpar däcken, men jag är väl ingen bensinmack heller. Jag har inte släppt ut luften, jag tänker inte trycka in den igen. På kvällen var vi bjudna till paret med finbjudningarna. Hade jag varit en kvinna med mat- och bakkomplex så hade jag tyckt att det var otrevligt men eftersom jag är så lättjefull och lycklig så blir det bara njutbart. Bland annat med vit chokladmousse till efterrätt. På söndagen tog jag med mig halva familjen på kalas. I rosa och orange. Snyggt, tyckte somliga, tveksamt, tyckte andra. Så kan det gå. Hur kan han vara så söt när han är så vanvårdad i sitt hår? Som en tants gardin, stackars barn.
