Sophie Johansson, som har barn med den jävla gnällapan Henrik Rydström, har sin dotter i samma dagisbyggnad där vi har våra. Ibland, inte ofta, springer jag på Sophie när hon hämtar Tuva och det är lika förnedrande varje gång. Men nu har jag fått nog. Idag är dag nummer nio utan Joachim och jag är slut. Jag har inte sovit i natt, håret är trassligt, jag jobbar i pyjamas och hudavlagringar fram till 14:45 då jag hoppar in i duschen och kläder från när den gamle kungens tid. Jag ser ut som ett utspottat rövhål med späck på. När vi kommer ut från dagis börjar barnen slåss i en sån där slagsmålshög som man ser i Knasen. Jag bryter ihop. Vässkriker SLUTA så att det hörs ända bort till Mariannelund. Och vem står plötsligt framför mig och blinkar med sina jävla rådjursögon? Sophie. I jeans i ett trendblått andra skinn, kort svart jacka, perfekt hår, perfekt make. Jävla förbannade SKIT-SOPHIE. Någon dag, när du inte är förberedd, ska jag rulla dig i en hög med avföring. Någon dag.
