Med våra två vuxna barn samt en respektive for vi sju timmar norrut för bröllop. Här tog vi vänster! Ni vet när man reser långt och har planer som under bilresans gång smulas ner från Vi ska först till hotellet, checka in, ställa in väskorna på rummen, fräscha upp oss och byta om innan minglet till: vi kör direkt till minglet och byter om bakom bilen. Här är de! Pirriga och söta. Här pågår mingel. Här pågår hund. Åkes fru heter jag, vår älskade Mariann hade satt fötterna i Insjöns insjö och det var underbart. På Insjöns hotell bodde vi på rad. Först äldsta dottern, sedan jag och Joachim, sedan mina föräldrar, sedan yngsta dottern. Vi kunde gå till varandra via balkongerna. På andra sidan korridoren bodde resten av klanen. Jag var så bestämd i att jag skulle bada att det var mer bestämt än att jag skulle gå på bröllopet. Skönt var det inte. Men befriande. För ett kustbarn är det mycket exotiskt med en sjö. Om jag berättade för er hur många timmar det tog att hitta en klänning så skulle ni inte tro mig och sedan skulle ni se ner på mig. Här: FICK DE VARANDRA. Minns ni att de här två gifte sig för två år sedan? Minns ni att jag bloggade om det i flera delar och att den sista delen, den som handlar om själva bröllopet, aldrig kom? Det är lite speciellt. Nu finns det bara en kusin i hela världen som inte är gift och det är jag. Snyggaste outfiten. Jag gick runt och smygfotograferade kvinnor vars klänningar jag tyckte om. Som hennes. Och hennes. Och hennes. Plötsligt vände hon sig om och jag blev alldeles förlägen. Nej, det blev jag inte, jag har det inte i mig. The Wollins. Plötsligt gled båten in i viken och himlen exploderade. Älskligt var det. Lyckliga såg de ut. Hon återanvände sin byxdress som hon bar på studentbalen för två år sedan och som vi hittade på Lindra fem minuter innan stan stängde, kvällen innan balen. Vi pratar om den stressen ibland och hur dåligt vi mådde, vi badar i den skulle man kunna säga. Sedan skakar vi av oss känslan och blickar framåt. I gamla kläder. Elin glömde sin klänning i Kalmar så det fick bli den här. Man undrar ju lite hur plan A såg ut. Vi drack bubblor och sökte skydd i skuggan. En del vilade upp sig inför festen. Genom fårhagen vi gå. Friterat rispapper är mitt favoritpapper! Gudmor höll tal och det gjorde sjutton andra. Och det var njutbart hela vägen. Joachim hade ny skjorta och slips. Jag försökte köpa en ny kostym som var blå, för en sådan ville han ha, men byxorna var för korta och det är så det är att vara Joachim. Eftersom jag tog över 1800 bilder så var jag tvungen att ta en kvällspromenad till bilen och ladda mobilen en stund. Kvällssolen såg på och gick sedan ner. Sen blev det fest! Toast-öset. Med konfettikanon. Och bröllopsvals utan vals. Och lycka inför öppen ridå. Och fest hela natten-aura. Vid tre kom vi tillbaka till hotellet. Ont i fötterna, intorkad svett på ryggen, varmt i hjärtat, sugna på pommes frites, somnade gott och hårt. Och medan vi sov så slår jag vad om att hon fortfarande sprang runt med bubbelmaskinen och höjde tempot på den som försökte sänka det.
