Mamman visste att hon måste laga mat. Eller, det visste hon inte, och det måste hon egentligen inte alls. Det finns pappor som kan laga mat och hennes gjorde det hela tiden. Men nu kom det sig att hon ville laga maten den här kvällen. Men hon ville göra något nytt. För de senaste åren hade det varit väldigt mycket såhär: Måndag: Vegetarisk pasta bolognese Tisdag: Pannkakor Onsdag: Pasta med grönsaker Torsdag: Ris med någonting Fredag: Tacos Så hon bläddrade runt i sin nya bok och hittade recept på linssoppa. Men nu var klockan mycket, redan 18:04. Trots detta åkte mamman blodsockerlåg och trött till Ica för att köpa det hon inte hade hemma, det var inte så mycket, bara allt. Allt och lite till, eftersom varje gång mamman åker för att kompletteringshandlar så låter det såhär innan ytterdörren går igen: "Köp min deo, den med gurkan på!" "Köp bröd, jag tror inte att det räcker" "Köp marmeladen med många frukter i!" "Köp runda mackor!" "Köp grön mjölk" Och då måste mamman alltid göra en liten ramsa av ropen från de olika rummen, så att hon inte glömmer. Bröd-marm-rund-deo-grön Tillbaka från Ica hackade mamman lök och rev morot, och medan hon gjorde detta dök fyra olika barnhuvudetn upp, ett i taget, i köksöppningen och undrade vad det var för mat. Och mamman svarade som hon alltid gör. "Det säger jag inte för då säger ni "ÅH NEEEJ" och då blir jag sur. Ni får se när det är klart" Och barnen sa som de alltid säger: "Okej, men INTE SOPPA" Mamman kokade sin soppa, hackade topping och rostade kikärtor. Sedan diskade hon, dukade och mixade soppan slät. Hon tände ett ljus och ställde fram frallorna hon köpt till soppan. Fralla fick man dock bara om man åt av soppan. Fyra barn kom och satte sig vid bordet, de tittade ner i sina tallrikar och sa: "Jag tycker inte om den här soppan" "Jag tycker att den verkar för tjock" "Jag tycker att den är stark, tror jag" "Jag tycker inte om den här färgen" "Jag vill ha fralla" Alla barnen gjorde ett avtryck med skeden i soppan, åt varsin fralla och lämnade bordet. Kvar satt mamman och kände sig lika ouppskattad som vanligt. Men hon hade gjort en nyttig soppa, hon hade ansträngt sig. En ej uppäten soppa räknas, intalade hon sig själv.
