Fick en fråga på Instagram som jag gärna vill lyfta här. "Hej! Har en son på 11, en dotter på snart 10, en dotter på åtta, en på sex, en på fem, en son på tre och en liten dotter på precis ett år fyllda. Det jag undrar lite om, är de där större storbarnen, pree teen, snart tonåringar. Det smälls i dörrar, sura miner, himlas med ögon, allt är äckligt, vi kan inte laga mat, från den där snart tioåriga dottern. Jag kan bli så arg på hennes attityd gentemot mig och hennes pappa, vi låter inte så, vi låter inte så åt våra barn. Testar hon mig? Ljuger lite då och då om skitsaker, kommer hon ljuga om stora saker sen? Så många frågor, så mycket oro inför att de ska möta den stora världen ❤️" Svar: Först och främst: grattis till sju barn! Jag tycker att allt låter väldigt normalt. Väldigt orimligt och väldigt otacksamt. Precis som det kan vara i den där åldern. Precis som med små barn som trotsar så tycker jag att man ska välja sina strider. Låta dem komma undan med smågrejer, markera mot viktigare saker. Jag tror på att vaccinera sina barn mot farligheter genom att alltid vara en trygg hamn. Hemma får man bli arg, ledsen, högljudd och agera ut. Inom rimliga gränser. Smälla i dörrar är ej okej, eftersom dörrar kan gå sönder och det är ett väldigt stressande ljud för andra i huset. Plocka bort dörren. Det är så otroligt effektivt. Lyft av den, förklara att den kommer upp imorgon igen. Sen smälls det nog inte i dörrar fler gånger. Källa: våra dörrar. Kommer hon ljuga om stora saker sen? Förmodligen. Eller snarare: inte berätta. Och då kanske hon löser det själv. Det ni kan göra är att lita på henne och att, när det är lugnt någon kväll, berätta för henne att hon alltid alltid alltid kan komma till er. Oavsett vad som har hänt, oavsett vad hon har gjort, oavsett allt. Du skriver att ni inte talar så till era barn. Nej, för ni är färdigvuxna. Testar hon er? Tveklöst ja. Behåll lugnet, gå inte i affekt, var tydliga. Då klarar ni testet. Visst är du orolig, det är vi från det att de föds tills vi dör. Men försök att hålla den oron mellan dig och andra vuxna. Förmedla till dina barn att allt kommer lösa sig. Utstråla att du tror att de kommer fixa det, att det kommer gå bra för dem. När det gäller att möta den stora världen: Du ser det bara från din horisont. Hon är redan i den stora världen. Hennes värld. Hon kommer inte vakna en dag och gå ut i den stora världen. Allt sker gradvis och hon växer in i den i sin takt. Med er hjälp. Och här kommer det viktigaste av allt: Rådets råd till alla föräldrar till alla barn i alla åldrar. Nu kommer det. Lärdomarnas lärdom. Insikternas insikt. Titeln på boken jag skriver om att vara förälder. Acceptera ditt barn precis så som hon är. Det finns ingenting som är så befriande för föräldrar och för barn. Det händer något i hela psyket när man släpper taget om föreställningen om hur barnet ska vara. Bara slappna av och se förändringen när du inte försöker få ner en fyrkant i en cirkel. Detta är livsomvälvande. Jag vet.
