Lufta barn, rasta barn, syresätta dem, se hur deras kinder åter kläs i rött, kalmarsundsblåst i frisyrerna. Jag lyssnade på skrämmande intervju med regeringens nya hälsogeneral, Johan Holmsäter, i Studio Ett för en vecka sedan. Svenskarna är feta och inbillningsfriska. Jag tror att våra barn är inbillningsaktiverade. Minus inbillningen. För jag inbillar mig inte att de har så mycket spring i benen som de borde. Tack förskola och skola som tvingar ut dem. Jag vet att tvååringen äter sand och rullar ner för kullar, jag vet att sjuåringen klättrar i träd och spelar fotboll och att elvaåringen pysslar med något utomhusigt och om han rör sig mot åldern då man kanske inte gör så mycket på rasterna så spelar han fotboll och tennis minst fem dagar i veckan på fritiden. Men de där andra två, ni vet vilka jag menar (eftersom jag har nämnt de andra tre) Det finns inga högstadielärare som har tid eller mandat att fösa ut truligheten så att den spricker i solljuset. Ingen på gymnasiet måste gå ut och få frisk luft, för ingens mamma jobbar där. Men. En gång om året fyller varje vuxen år, och då kan man säga: "Idag är det min födelsedag och då vill jag att vi hittar på något allihop, annars blir jag ledsen." Det kortet spelas ut med stor succé och garanterat resultat. Inte med mindre än att man måste tjata om att folk ska komma ut ur långa duschar och "för fan skynda sig innan solen går ner", men ändå. Jag älskar när vi är tillsammans alla sju. Vi springer runt i utemiljöer och bland träd och gräs och vatten och bladverk och alla, precis alla, längtar hem igen. Men vi njuter ändå. Det är dubbla och mixade och härliga känslor. Vi vet att vi kommer tänka "Åh, när vi var på Stensö och gungade bryggan och Allan la sig ner på magen för att han blev rädd!" Men vi kommer inte minnas att vi frös och att ögonen rann i den vedervärdiga sjugradersvinden och att vi alla drömde om hur härligt det skulle bli när vi fick komma hem igen. När märgen var förkyld var vi klara och åkte till Ben and Jerrys och köpte glass med kakdeg och nötter och körsbär och chokladbitar. Eller som vi kallar det: inbillningssallad.
