Jag säger mycket som är patetiskt. Exempel på patetiska saker kan vara att glömma kvar min telefon i bilen och säga "Skjut mig". Störtlöjligt. Jag vill inte bli skjuten. Det är ju så rysligt osynd om mig. Jag Sveriges gladaste prick. Jag förstår inte hur det blev så, men så är det. Och trots det. Skjut mig. Vad är det för dumheter. Men så blev det fredag förmiddag och jag satt i soffan med Gosse i famnen. Han ville stå upp och hoppa med sina spänstiga och samtidigt väldigt fylliga lår. Han skrattade med sina gropar och såg på mig som om jag var det bästa som någonsin hänt honom. Och det är jag förmodligen. Jag tryckte honom mot mig och sa, förbi hans varma huvud: "Jag är så lycklig!" Sen började jag gråta. Ehhh, okej. Vilken ovettig sak att säga. Att man är lycklig är en känsla, en tanke, ett tillfälligt tillstånd. Det är inte ett säg. Gör andra så? Du gör mig lycklig. Ingen behöver skjuta mig tack.
