Kaffe från Balcks gör texterna bättre. Men hur gör vi med platslocken? Detta måste sluta. Det är svårt att bära med sig en kaffe utan lock, men visst finns det lock gjorda av majsstärkelse eller något annat som är nedbrytbart? Jag är, ska vi säga "obekväm" med insikten om att det där locket kommer överleva mig. Målade jag naglarna på biblioteket? Självklart inte. Men när vi ändå pratar om naglar, missa inte Uppdrag granskning ikväll. Finns det något skönare än en uniform bestående av stor skjorta och lösa byxor från Hope? Förmodligen, varma bubbelbad och massage. Men bortsett från det. Mmmm, stora kläder. * Jag fick en idé igår morse när jag skulle vispa välling till ettåringen. En himla bra idé, åh Gud så bra den var! "Nu måste jag skriva ner idén, jag får inte glömma bort den, nej, det gör jag inte, jag skriver ner den när jag har vispat vällingen." Serverar välling, plockar i köket, lägger in en tvätt, klär på ettåringen, städar undan det värsta i hallen. Glömmer idén. Jävla kvinnofälla. Tar hand om barn, vispar bort mitt kreativa flöde. Men jag ska aldrig ångra mig. Fast så kan jag ju bara säga för att jag inte minns idén. Tänk om det var den bästa idén en människa någonsin haft. Ah well. Skaffa en bebis att vispa välling till, det är ändå tidernas idé. Ettåringar och deras "pressa in kroppen i ett hörn". Bokstavlig bakgrundshistoria: Det finns ett enda liköräckel i den där Alladinlådan i bokhyllan. Ändå kommer asken vara kvar i bokhyllan tills vi flyttar. De där sakerna vi struntar i. Saker som skulle ta sex sekunder att åtgärda. Ändå gör vi det inte. Vi fixar, bygger, kämpar och genomför projekt som tar elva tusen timmar. Men lådan blir kvar. Jag läste ett ordningstips häromdagen (detta är alltså vad som fick dig att klicka på rubriken), och det gick någonting så här: Allt som tar mindre än en minut att fixa, gör det direkt. Detta tips har ändrat mitt liv. Det är ingen överdrift. Ni måste prova.
