Tanken var. Att jag skulle skriva ett långt, väldigt långt, inlägg och sedan gå på semester för första gången sedan. Någonsin? Men oj då, jag gick på semester utan det där inlägget. Sedan tänkte jag "Jag gör det en annan dag." Sen gjorde jag inte det. Simma i Kalmarsund är det enda jag vill göra. Ändå gör jag det väldigt lite. Idag simmade jag fritt omkring och in till en ö och brydde mig inte ens om att tång och stenar tryckte upp mot magen. Jag är så varm att jag har slutat vara rädd för allt som finns i havet. Minns ni när vi pratade om det? Vilket som är läskigast att simma över av haj, vrak och död sjöman. Det är så konstigt att det finns de som inte säger vrak. Ikväll grillade vi till tre barn eftersom det ganska ofta är så nu för tiden. Joachim hade gjort sin barbequesås och jag fick bara en majsbit eftersom jag är mamman. Tjejerna skickar drösvis med tiktoks på hur mammor är. Och mammor är tydligen sådana som säger att barnen kan ta den sista majsen. "Jag kan äta imorgon", säger mammorna. "Det är min kaka som är kvar", säger papporna. Statistiskt säkerställt. Jag kommer tillbaka till bloggen i höst. Eller höst och höst. Början av augusti är det tänkt. Jag saknar er.
